Jag äter, som många andra kvinnor och män, Levaxin. Den "sjukdomen" finns i olika former, och alla som har den blir olika påverkade. För tre år sedan fick jag reda på att mina värden var dåliga, och jag skulle börja äta Levaxin. Läkaren ringde mig på en lördag, på min födelsedag kommer jag ihåg. Jag hade sökt hjälp för problem med svett. Jag tänkte inte så mycket mer på detta, utan hämtade ut min medicin och sedan dess har jag bara vart på några få provtagning, och ökat dosen två gånger.
Tills nu. Nu har jag tagit tag i detta, sedan någon månad tillbaka. Jag vände mig till den lokala vårdcentralen för hjälp, i hopp om hjälp åtminstone. Så blev det inte riktigt. Min läkare lovade mig en remiss till en Endokrinolog - specialist på sköldkörteln.Efter tre månader ringde jag vårdcentralen, då jag remissen uteblivit enligt vårdgarantin. Jag får då veta att min läkare glömt bort att göra remissen, och jag får vänta ytterligare. Men jag fick ingen hjälp. Där.
Då vände jag mig till en privatläkare i Hudiksvall. Det första han säger är att det inte är så konstigt att jag inte kan gå ner i vikt, att jag tappar mängder med hår, att jag knappt tar mig ur sängen på morgonen, eller att mina naglar är sköra som silkespapper. Bara för att mina värden ligger inom gränsvärdena, behöver inte det innebär att jag mår bra.
Så, han höjde min dos ett snäpp, och jag känner delvis enorm skillnad. Vikten har jag inte ansträngt mig överdrivet mycket med. Förens nu. Men de flesta dagar nästan hoppar jag upp ur sängen. Jag får så otroligt mycket mer gjort. Jag orkar komma hem efter jobbet, fortsätta med matlagning och andra aktiviteter. Jag är inte helt slut.
Tyvärr är håravfallet detsamma, samt naglarna. Troligtvis kommer jag få öka min dos ytterligare efter nästa provtagning, och avtar då problemet med hår och naglar?
Jag hoppas. Jag vill kunna ha mitt hår utsläppt utan att koftan jag har på mig är full med hår. Det är varken fräscht eller snyggt!
Bild lånad från levaxin.no
Kommentera